känns tomt och konstigt att inte gå dit nu om dagarna. Man ville knappt slita sig därifrån idag. Man vill ju veta hur de gamla som man lärt känna mår framöver ju och om nån går bort....

Idag ringde de i kyrkklockorna här för den lilla 6 mån gamla bebisen som dog förra fredagen, jag lider med dem....sååå grymt livet är ibland. Begravningen blir troligtvis på torsdag sa de...undrar var på kyrkogården hon ska ligga, önskar de kunde lägga henne brevid min son så han får ligga brevid ett barn. Just nu har han en gamling på varje sida om hans grav och så ett mellanrum mellan varje så det får plats en grav emellan han och de gamlas.

Har sån lust att skicka några blommor till begravningen då jag känner bebisens farmor. 

Jag är så konstig i halsen, det började med halsont i lördags och sen försvann det under veckan. Fick snuva istället och nu är det som om det svullnat vid stämbanden och min röst är kraftigt hes, jag låter som en karl som pratar.

Jag känner ju att det är svullet där, jag vill hosta men det händer liksom inget när jag hostar, det känns bara otäckt.

Kan det vara stämbandsinfektion eller nåt?

Jag måste jobba idag med, det är sista dagen på min praktik.....har varit hemma så mycket med barnen med så jag kan bara inte vara hemma mer.

Men jag kommer ju inte att kunna prata med de gamle..måste spara på rösten så gott det går.

Skulle kanske inte ut och gått 4 km i kylan igår..hade iofs mössa men det var kallt ändå och benen höll på att förfrysas nästan.

I helgen blir jag ensam med då maken jobbar 18-06 från ikväll till måndag morgon...ingen vila ingen ro minsann. Att ha alla tre barnen själv en hel helg är påfrestande när de skriker, slåss och slänger leksaker runt sig. Jag kan inte säga till dem knappt ju med denna hals -

Nu ska jag äta lite havregrynsgröt sen ska jag gå till praktiken om 20 min